Jag är hemma med sjukt barn i dag igen. Både jag och barnet snorar i typ Dalälvsmängder, vilket är lite för mycket för min smak och dessutom rätt tråkigt. Fördelen är ju förstås att man hinner med en del saker, typ diska. Och blogga.
Fast helt jobblös kan man inte gå, ty sista dagen i månaden måste man tidrapportera, vilket låter som om det skulle kunna gå fort men är en hel vetenskap. Det räcker ju nämligen inte att berätta hur många timmar man har jobbat varje dag, nej, man ska även veta exakt vad man har jobbat med och vem det berörde. Någon dag, i framtiden, ska jag utforma ett bättre system för hur man vet vad som tar upp folks tid. Jag är inte helt säker på hur det ska se ut än, men det ska vara automagiskt och fint och ingen ska behöva gråta blod över hur många timmar de lade på ett visst projekt, och inte behöva våndas över hur man loggar tid när man egentligen inte gjorde något särskilt mer än väntade på mailsvar.
Jag har lovat att baka frallor idag, ty när man VABbar så ska man tydligen baka för att muntra upp sjuklingen. Frallor är gott. Lite för gott. Kaloriintaget riskerar att allvarligt skjuta i höjden med nybakade frallor inom räckhåll. Men lovat är lovat, så jag får se risken för viktökning som en uppoffring jag gör för min avkomma. På det sättet känns det i alla fall lite fint.
Min ungdom är uppenbarligen tillräckligt långt tillbaka i tiden nu för att kunna ses genom såhär rosenskimrande ögon: http://i.imgur.com/oUsUO.jpg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar